En fackf?rening f?r ett f?retag: F?retagsanst?llda, oavsett om de ?r tj?nstem?n eller arbetare, tillh?r en och samma fackf?rening, som ?r mycket samarbetsvillig med f?retaget.
Handelshusens roll: Ett dussintal stora handelshus spelar stor roll b?de inom inrikes- och utrikeshandel.
F?retagsstyrning
Top management: Top management-medlemmarna, valda efter senioritetssystemet och eller sin ledningsf?rm?ga. har tj?nstgjort i sitt f?retag i m?nga ?r och k?nner det v?l.
Middle management: Middle management-medlemmarnas ar-betsinsats som lagledare ?r den st?rsta drivkraften inom f?retaget.
Low management: Gruppchefernas och f?rm?nnens roller ?r ocks? mycket betydelsefulla f?r att ?stakomma produktivitets?k-ningar.
QC-cirkel: Man satsade m?lmedvetet p? QC verksamhet (QC = Kvalitets Kontroll, man s?tter en grupp med ett f?rb?ttringsm?l in-om produktivitet, s?kerhet, f?rs?ljning, service o s v inom f?reta-get).
K?p-och-f?rb?ttra teknik: F?retagen har k?pt in utl?ndsk teknik f?r att snabbt ?stakomma nya produkter och har senare f?rb?ttrat tekniken till mer konkurrenskraftiga produkter.
Samarbete mellan f?retag: Inom industrigrupperna eller indust-rigrenarna samarbetar man i stor utstr?ckning mellan olika f?retag.
Investering: Kontinuerlig investering ?r n?dv?nig f?r att ?ka pro-duktiviteten och f?r att f?rb?ttra konkurrenskraften.
Arbetskraft
Arbetstid: De japanska arbetarna arbetar i genomsnitt l?ngre ?n sina kollegor i USA och Europa. 1990 arbetade de japanska arbe-tarna 43,5 timme i veckan medan de amerkanska arbetade 37,3 timmar.
Utbildning: Arbetarnas genomsnittliga utbildningsniv? och kvali-tet ?r relativt h?g j?mf?rt med andra l?nder.
Lojalitet: Tack vare livstidsanst?llningen ?r arbetarens lojalitet till sitt f?retag mycket stor.
F?rslagsverksamhet: Intresse f?r f?rb?ttringsf?rslag ?r mycket stort tack vare QC-cirklar. Det kommer ca 12 f?rslag per arbetare och ?r.
Sparande: Varje l?ntagare sparar ca 20% av sin l?n.
Likgiltighet f?r relig?sa regler: Japanska arbetare ?r inte s?rskilt bundna av relig?sa regler och d?rmed hindras inte produktionen av detta.
J?mf?relse mellan Sverige och Japan
- Varf?r ?r Japan s? stark som ekonomi?
Allm?nt
JapanSverige
Landyta, km2378 000411 000
Odlad yta, %15%10%
Skog, i % av landytan67%64%
?vrigt18%26%
Befolkningca 125 000 000ca 8 500 000
?ldersf?rdelning, – 14 ?r24 %19%
?ldersf?rdelning, 15 – 64 ?r67%65%
?ldersf?rdelning, 65 -9%16%
Total arbetande befolkning60 300 0004 500 000
Jordbruket10%4%
Industri35% 35%
Service55%61%
Arbetsl?shetca 2,6%ca 7 %
Befolkningst?thet, inv/km233121
BNP, omr?knat till Skr24 000 000 000 0001 400 000 000
BNP per capita, Skr192 000164 000
BNP-tillv?xt, medelv?rde 1960-7010,8%4,6%
BNP-tillv?xt, medelv?rde 1970-805,8%2,1%
BNP-tillv?xt, medelv?rde 1980-9012%0,5%
En j?mf?relse mellan Japan och Sverige ?r som att j?mf?ra ett stort och framg?ngsrikt multinationellt f?retag med ett m?ttligt f?-retag med ca 10 anst?llda. Om man t ex j?mf?r BNP s? ?r Japans 17 g?nger s? stor som Sveriges. Japans arbetande befolkning ?r 13,4 g?nger s? stor som Sveriges, men med tanke p? att BNP ?r 17 g?nger s? stor Sveriges s? visar det att effektiviteten hos arbe-tarna ?r v?sentligt h?gre. L?gg d?r till att japaner jobbar 6 dagar i veckan och bara har 2 – 3 veckors semester per ?r. Detta leder till att de endast har sitt arbete p? hj?rnan och d?rf?r m?ste de ha b?-de kul och se att de hela tiden f?rb?ttras p? arbetet f?r att klara av att jobba s? mycket. Det har snarare blivit en tradition ?n en regel f?r japanerna att jobba energiskt och effektivt. D?rf?r uppfattar nog m?nga svenskar japanerna som just energiska. Om man tittar p? de svenska arbetarna s? t?nker de p? att komma hem fr?n job-bet redan p? morgonen n?r de kommer dit. ?vertidsarbete ?r inte heller s? vanligt i Sverige, man m?ste bli tvingad till det medan ja-panerna g?rna jobbar en stund extra. Fast jag m?ste till?gga att det fr?mst beror p? att den japanska marginalskatten ?r ca 10% medan den svenska ?r ?ver 50%. Det ?r n?got f?r de svenska politikerna att t?nka p?.
I Sverige ?r os?mja och rivalitet mycket vanligt, man ser hur unga arbetare armb?gar sig upp?t i f?retagen och man ser en del som f?r st? vid sidan om och aldrig riktigt f?r en chans att visa vad de kan. De ?ldre som sitter i f?retagsledningarna blir oftast just ?ldre. De blir oftast s? att de ?ldres kreativitet blir s?mre men att deras ledar- och organisationsf?rm?ga f?rb?ttras. De kommer ofta med en massa konservativa id?er och de vill oftast inte lyssna p? de ungas enligt dem “galna” id?er. Det blir en massa komplikationer med d?lig lojalitet som f?ljd.
Man tar inte h?nsyn till varandra och allas id?er och diskuterar inte gemensamt och ser det inte fr?n allas synvinklar utan ledarna vill verkligen bevisa att de ?r de som best?mmer. Just h?r har ja-panerna sin storhet tycker jag, tack vare bl a senioritetssystemet. Upp till 40 ?rs ?lder har all betalt efter antal tj?nste?r i f?retaget, sedan b?rjar man ge l?nen efter arbetskapacitet och ledningsf?r-m?ga. D v s alla blir glada och gillar oftast varandra. De ser var-andra som kamrater och inte som rivaler. Det leder oftast till b?tt-re arbetare och st?rre lojalitet till f?rtaget. Besluten i f?retaget g?rs ofta som s? att man f?rs?ker f? ett samf?rst?nd mellan de be-r?rda parterna och sedan f?r chefen fatta ett snabbt beslut. Detta s?tt ?r det enda s?ttet att f? ett bra och noga genomt?nkt beslut p?, tycker jag. Det s?ger sig sj?lvt att ju fler som t?nker desto fler synvinklar och alternativ och st?rre chans att kunna fatta det opti-mala beslutet. Man f?r ocks? ett effektivt f?retag.
En annan moralisk fr?ga ?r ett f?retag i ekonomiskt krisl?ge. I Sverige anv?nder man sig av “nerifr?n – upp?t” metoden. F?retags-ledningen varslar de anst?llda om upps?gning. Nyan-st?llda och de yngsta ska bort f?rst, sedan successivt upp?t. F?re-tagsledningen ber?rs sist. Japanerna g?r p? motsatt s?tt. F?rst re-ducerar VD och direkt?rerna sina l?ner och bonus och sedan ge-nomf?rs l?nereduktioner successivt ned?t. VD avg?r f?rst d?refter direkt?rerna f?r att visa ansvar. Nyanst?llda och de yngsta ber?rs sist. De s?mst betalda beh?ver sina l?ner till fullo medan VD och direkt?rerna har mer ?n tillr?ckligt.
Livstidsanst?llningen som f?rekommer i Japan ?r mycket positiv f?r moralen. De anst?llda kan luta sig och f? st?d av f?retaget och inte bara lita p? sin inkomst och sitt sparkapital. De flesta stora industrigrupperna har ocks? eget sjukhus och fritidsanl?ggningar. D?r tr?ffas de anst?llda och umg?s och deras b?sta v?nner arbetar ofta inom f?retaget.
Varje ?r s? importerar den japanska industrin teknik f?r flera 100 miljarder kronor varav 25% betalas av offentliga fonder. Sedan vidareutvecklar de denna teknik och samtidigt str?var de mot att utveckla egen teknik. Som resultat har de n?tt en enorm allsidighet och n?tt toppniv? p? n?stan alla omr?den och produkterna har f?tt en h?g uppskattning f?r sin h?nsyn till kvalitet, p?litlighet, leve-ranstid och efterservice. Under senare ?r har utvecklingen av den egna teknologin g?tt i kapp den importerade och sedan 1982 har exporten ?verskridit importen. En parentes ang?ende teknologi ut-vecklingen, antalet utexaminerade fr?n tekniska h?gskolor ?r mellan 70 och 80 tusen per ?r. Den flesta av dessa f?r anst?llning direkt.
Industrigrupper i Sverige och Japan skiljer sig ?t ganska mycket, om man tittar p? de japanska, s? ?r det ofta en bank som ?r k?r-nan. I Sverige ?r det framg?ngsrika f?retag som under blomstringstiderna investerar genom att k?pa upp mindre fram-g?ngsrika. Detta finansieras oftast genom bankl?n till en viss del och av l?ner?nta och ibland g?r det inte s? bra som de t?nkt sig. De tar sig allts? vatten ?ver huvudet. D? f?r arbetarna lida f?r det genom f?rst s?nkta l?ner och sedan upps?gning. I Japan ?r k?rnan i industrigrupperna s? pass kapitalstarka p g a att japanerna sparar s? v?ldigt mycket, ocks? det att de stora industrigruppernas k?rna best?r av fyra av v?rldens st?rsta banker. Detta leder till att finan-siering f?r uppk?p av mindre f?retag inte ?r n?got problem och de anst?llda r?kar praktiskt taget aldrig ut f?r upps?gning och s?nkta l?ner.
Tittar vi p? Sveriges politiker nu och den politik de bedriver ser man att de bara sparar genom s k “sparpaket”. De v?gar inte satsa n?gonting s? att vi kommer ur svackan, i och f?r sig kan man f?r-st? dem. Jag skulle inte vilja vara ansvarig f?r att ha k?rt Sveriges ekonomi i botten. Men en massa sparpaket som drabbar de som lever p? marginalen t ex pension?rer och l?ginkomsttagare. Det ?r v?l ganska fel. I Japan ?r de d?remot mer fram?t. De f?rs?ker f? ig?ng konsumtionen bl a genom att h?ja reall?nerna med ca 3% per ?r och skjuter till ca 600 miljarder f?r att ?ka de offentliga in-vesteringarna, marknadens f?rtroende f?r finanspolitiken och lind-ra bankernas kreditf?rluster. Fr?n slutet av andra v?rldskriget har Japans ekonomi exploderat och har p? senare ?r ansetts som en av de st?rsta i v?rlden, efter att ett tag ansetts som om?nsklig har man nu sett att den b?rjar svikta. Jag ?r helt ?vertygad om att de kommer att dominera de flesta marknaderna och tekniska omr?den ocks? fram?ver.
K?LLF?RTECKNING
Skriftliga k?llor
TitelF?rfattare
Termer i nationalekonomiHarald Dickson
JapanOlle Bolang
Kris, Krasch, BoomMichel Albert & Jean Boissonnat
Ekonomiska systemAssar Lindbeck
Bilaga 1
Mitsubishi – En industrigrupp i Japan
K?rna
Mitsubishi Bank
Inre grupp
Kinyo-kai (fredagsklubbens) medlemmar
Mitsubishi Bank
Mitsubishi Trust and Banking
Mitsubishi Corporation
Tokyo Marine and Fire Insurance
Mitsubishi Heavy Industries
Mitsubishi Electric
Mitsubishi Motor
Mitsubishi Metal
Mitsubishi Mining and Cement
Mitsubishi Chemical Industries
Mitsubishi Petrochemical
Mitsubishi Oil
Mitsubishi Gas Chemical
Mitsubishi Steel
Mitsubishi Rayon
Nikon Yusen Kaisha
Mitsubishi Paper
Mitsubishi Plastics
Mitsubishi Estate
Mitsubishi Warehouse
Asahi Glass
Nippon Koguhu
Misubishi Research Institute Inc.
Kirin Breweries
Mitsubishi Chemical Machineries
Chiyoda Chemical Engineering and Construction
Yttre grupp
Honda Motor
Ajinomoto
Nichiro Fisheries
Fuji Spinning
Nikon Cables
Shinetsu Chemical Industries
M?iji Life Insurance
315